Vill riksdag och regering att snusarna ska subventionera andra skattebetalare?
Alldeles uppenbart är det allt för enkelt för politikerna att höja skatten för snusare. Trots att snusare med råge redan täcker de extra samhällskostnader som snusandet orsakar.
Den 1 januari höjs skatten på snus. Det står klart efter att riksdagen behandlade regeringens budgetproposition. Riksdagen hade möjlighet att ta ställning till en bevarad skattesats på snus men valde att gå på regeringens linje.
Det är ett svek mot landets alla snusare, framför allt från de partier som nu sitter i regering och tidigare uttalat sig positivt till snusets hälsoeffekter men nu närmast behandlar snuset som en samhällsfara.
Alldeles uppenbart är det allt för enkelt för politikerna att höja skatten för snusare. Trots att snusare med råge redan täcker de extra samhällskostnader som snusandet orsakar.
Den 1 januari höjs skatten på snus. Det står klart efter att riksdagen behandlade regeringens budgetproposition. Riksdagen hade möjlighet att ta ställning till en bevarad skattesats på snus men valde att gå på regeringens linje.
Det är ett svek mot landets alla snusare, framför allt från de partier som nu sitter i regering och tidigare uttalat sig positivt till snusets hälsoeffekter men nu närmast behandlar snuset som en samhällsfara.
Signalerna från politikerna är helt fel
Men någon samhällsfara är det inte, tvärtom. Regeringens och riksdagens agerande skickar en märklig signal till alla de rökare som använder snus som ett alternativ till rökning och alla rökare som funderar på att göra det.
Självklart ska snuset bära sina extra samhällskostnader, men faktum är att det redan är så. En ESO-rapport (Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi) visade för några år sedan att skatten på snuset var cirka 5 gånger så hög som de extra samhällskostnaderna som snusningen innebar. Argumentet om att skatten ska höjas för att snuset ska bära sina extra samhällskostnader faller därför platt och kan inte på ett seriöst sätt framföras som ett försvar för den skattehöjning som nu sker vid årsskiftet.
Snusarna subventionerar andra skattebetalare
Eftersom skatten är för hög i förhållande till de extra samhällskostnader som snuset ger upphov till, kan inte slutsatsen vara annan än att Sveriges snusare subventionerar andra skattebetalare. Det har snusarna gjort under lång tid och det är inte rättvist.
Snuset är tacksamt att beskatta av statsfinansiella skäl. Det finns ungefär en miljon snusare i Sverige, vilket innebär att skattebasen är stor. Samtidigt har man under lite mer än ett decennium höjt skatten med flera hundra procent. Det för tankarna till den så kallade kokande grodan-liknelsen.
Om man lägger ner en groda i kokande vatten så hoppar den ut. Men om man lägger en levande groda i kallt vatten och värmer upp det långsamt så märker den inte vad som händer.
Flera omgångar av skattehöjningar
Svenska politiker har i flera omgångar värmt vattnet utan att nå kokpunkten. När Aftonbladet rapporterade om en eventuell skattechock på det svenska snuset, något som senare inte visade sig stämma (åtminstone vad gäller det traditionella snuset, det vita snuset riskerar fortfarande en skattechock från EU motsvarande en höjning om ungefär 700 procent), var det en annan situation – vattnet var direkt skållhett. Resultatet riskerar dock att bli detsamma under en längre period.
Det är något som tål att tänkas på, när politikerna ger tröstande besked om att skattesatsen bara ”ska justeras med några procent”. Det är ett knep som vi snusare vägrar att gå på.
Vid årsskiftet kommer skatten på snus att öka från 468 kronor per kilo till 508 kronor per kilo. Det innebär att en dosa som väger 20 gram kommer att beskattas med 10,16 kronor. Det kan i vissa fall (beroende på pris) motsvara cirka en tredjedel av det totala priset för en dosa. Då är inte momsen inräknad ens.
Det borde räcka nu.
Se även vår artikel om sänkningen av snusskatten 2024
