Kvinnorna bakom snuset - En tillbakablick i historien

Snusets historia – En snabb återblick

Snus har en lång historia i Sverige och började användas redan på 1600-talet efter att tobak introducerats i Europa. Till en början var det främst en lyxvara för överklassen, men med tiden blev snus alltmer tillgängligt för bredare samhällsgrupper. Under 1700- och 1800-talet började snus tillverkas i större skala, vilket ledde till att tobaksodling och produktion blev en viktig industri i Sverige. I denna utveckling spelade kvinnor en avgörande roll, från att odla och bearbeta tobaksbladen till att arbeta i fabriker och till och med driva egna snusföretag.

Källa: Snus & Tändsticksmuseet

Kvinnorna som odlade och tillverkade snuset vi känner idag

Snus och tändsticksmuseet förklarar att under 1700- och 1800-talet var tobaksodling i Sverige huvudsakligen ett kvinnligt yrke. Kvinnor ansvarade för odling, skörd och bearbetning av tobaksplantor, en process som kräver precision och tålamod. Med industrialiseringens början på 1900-talet blev de även en ledande arbetskraft i snusfabrikerna, särskilt som maskinbiträden när produktionen blev mer mekaniserad.

Många kvinnor arbetade i tobaksindustrin under hårda villkor. De utvecklade metoder för att förbättra snusets kvalitet och hållbarhet, och deras arbete banade väg för dagens produktutveckling.

Tobaksfabriken i Stockholm. Lösning och handstripning av virginiatobak för cigarettillverkningen. Fotograf Studio Dittmer / Tekniska museet

Kvinnliga förebilder i snusindustrin

Även om snusindustrin länge har varit mansdominerad, har det funnits kvinnor som trotsat normerna och skapat förändring. Här är några av dem:

Sophia Wilhelmina Möller (1805–1888)

När hennes make gick bort 1839 stod hon inför ett vägskäl: sälja fabriken eller själv ta rodret i en bransch som dominerades av män. Hon valde det senare, och under hennes ledarskap växte företaget och stärkte sin position på marknaden. En kvinnlig pionjär i en tid när kvinnor sällan hade makt i affärsbranschen. Hennes arbete visar att kvinnor inte bara var en del av produktionen utan också kunde leda och utveckla företag i branschen.

Bildkälla: Snus & Tändsticksmuseet

Charlotta Fredrika von Fersen (1756–1810)
Som en del av den aristokratiska snuskulturen på 1700-talet bidrog Charlotta Fredrika von Fersen till att göra snuset till en statussymbol bland överklassen. Detta genom sitt användande av exklusiva snusdosor, vilket speglade hennes höga sociala ställning och de normer och sociala beteenden som var vanliga bland överklassen under denna tid. En särskilt anmärkningsvärd snusdosa, tillverkad i 20 karats guld och dekorerad med orientaliska pärlor samt motiv från grekisk mytologi, tillhörde henne och var en gåva från hennes kusin, Axel von Fersen. 

“Mor Alida” I den lilla byn Yngsjö utanför Åhus fanns en av Sveriges mest framstående tobaksodlare, Alida "Mor Alida" Olsson. Med en passion för sitt hantverk utvecklade hon en egen tobakssort av Virginiatyp, anpassad för det svenska klimatet. Hennes odling var länge en viktig del av den svenska tobaksproduktionen, men när de statliga tobaksbidragen avskaffades på 1960-talet blev det allt svårare att få lönsamhet i odlingen. Trots sitt engagemang tvingades Mor Alida avsluta sin verksamhet, och 1964 skördade hon den allra sista kommersiellt odlade tobaken i Sverige. Hennes arbete lever dock vidare som en symbol för den svenska tobaksodlingens historia och hantverkstradition.

Läs mer om dessa kvinnor på Snus och tändsticksmuseet. Deras bidrag lade grunden för den snuskultur vi har idag och visar att deras insatser varit bidragande till branschens utveckling. Från att ha drivit fabriker och format snuskulturen har kvinnor också påverkat produktutvecklingen i modern tid.

Tobaksarbeterskor hos W. Hellgrens cigarrfabrik vid Götgatan 48. Nuvarande Götgatan 68, kv. Nattugglan. 1885-1895 Källa: Digitala Stadsmuseet

Så har kvinnor format dagens snusprodukter

Kvinnors roll i snusindustrin har inte bara varit begränsad till odling och tillverkning. Med tiden har deras inflytande även format själva produkterna vi ser på marknaden idag. Från storleken på prillan och smakpreferenser till design har kvinnor bidragit till att modernisera snuset och bredda dess målgrupp.

✔ Nikotinportioner - Kvinnors preferenser har haft en betydande inverkan på produktutvecklingen. Många efterfrågar mindre portioner

 ✔Smaker - Konsumentundersökningar visar att efterfrågan på ett bredare utbud av smaker har ökat.

✔ Tobaksfria alternativ - Utvecklingen av tobaksfria alternativ har breddat utbudet och skapat valmöjligheter för fler konsumenter, inklusive kvinnor.

Dokumentären "How Sweden Quit Smoking" nämner att fler kvinnor slutade röka när nikotinpåsar blev tillgängliga, och därmed ökade användningen av vitt snus bland kvinnor. 

Enligt Snusrapporten 2024  har nikotinportioner cementerat sin position som det mest använda alternativet bland kvinnliga konsumenter. Rapporten visar att hela 55 % av det snus som köps av kvinnor idag består av nikotinportioner, vilket markerar en tydlig ökning jämfört med Snusrapporten 2019, då motsvarande siffra låg på 45 %. Denna förändring speglar en bredare trend där fler konsumenter, särskilt kvinnor, väljer tobaksfria alternativ.

Trenden understryker hur nikotinvanor förändras över tid och att snusindustrin i allt högre grad anpassar sig till kvinnors preferenser genom att erbjuda produkter med varierande styrka, smakprofiler och design. 

Sammanfattning

Från tobaksfältens hårda arbete till dagens laboratorier och styrelserum har kvinnor spelat en betydande roll i snusindustrins utveckling. Deras insatser sträcker sig över flera sekel och påverkar fortfarande hur vi ser på och konsumerar snus idag. Med en framtid där innovation och hållbarhet står i fokus kommer kvinnors bidrag att fortsätta vara avgörande för branschens utveckling. Så på internationella kvinnodagen, låt oss också uppmärksamma de kvinnor som gjort och fortsätter att göra snusindustrin till vad den är idag.

Källor:

1. Snushistoria - Snus & Tändsticksmuseet
2. Snusrapporten 2019
3. Snusrapporten 2024

Nicki Monsefi

Publicerat:2025-03-10

Senast uppdaterad:2025-03-10