Konsumentverkets förslag diskriminerar e-handeln
Tung kritik från näringslivet. Förslaget diskriminerar e-handeln och tvingar fram anmälan till EU-kommissionen.
Nu har remissvaren kommit in på Konsumentverkets förslag till allmänna råd om marknadsföring av tobak till konsumenter och det är tung kritik som framförs av ett antal näringslivsaktörer. Förslaget ses som både näringsfientligt och diskriminerande. Flera instanser påpekar också att förslaget saknar stöd i lagen och går uttryckligen emot vad riksdagen beslutat.
Förslaget är en uppdatering av de allmänna råd som Konsumentverket tar fram för att underlätta för marknadsaktörer och tillsynsmyndigheter att tillämpa den nya tobakslagen som trädde i kraft i somras. Det var i december 2018 som riksdagen antog den nya tobakslagen. Samtidigt avslogs regeringens förslag att införa strängare marknadsföringsregler för tobaksförsäljning via internet. En riksdagsmajoritet ansåg nämligen att det skulle vara en omotiverad diskriminering av marknadsaktörer inom e-handeln, i strid med EU:s regelverk. Därför föll regeringens förslag till marken. Men det hindrade inte Konsumentverket att gå vidare på regeringens spår och lägga fram en revidering av sina allmänna råd som alltså både saknar stöd i lag och dessutom måste anmälas till Europeiska kommissionen. Den bedömningen gör i alla fall Kommerskollegium i sitt yttrande.
Marknadsföringsreglerna för tobaksvaror är ett ganska snårigt område. Det finns därför ett behov av vägledning som Konsumentverket skulle kunna uppfylla. Det är också tio år sedan Konsumentverket senast uppdaterade sina allmänna råd om tobak och mycket har hänt på marknaden sedan dess, både tekniskt och produktmässigt. Framför allt har omfattningen av distanshandel med varor och tjänster ökat kraftigt. Marknadsplatser på internet har allt mer kommit att spela central roll för samhällsekonomin i stort. Det är snart ett år sedan Europeiska kommissionen lämnade sitt förslag på vad som ska genomföras inom ramen för det så kallade e-handelspaketet till år 2021. För den svenska regeringens del välkomnas allt som kan anses främja den gränsöverskridande handeln och att företagen kan konkurrera på lika villkor.
Det är mot bakgrund av denna övergripande e-handelsstrategi som Konsumentverkets förslag till en uppdatering av sina allmänna råd har mötts av kraftig kritik. Förslaget sänder en mycket tydlig signal om att vilja inskränka på den e-handelsutveckling som skett under det senaste decenniet. Behovet av tydliga rekommendationer finns men tyvärr hamnar förslaget snett, inte minst med tanke på att det inte återspeglar rättsläget utan går sin egen väg, bort från vad den nya tobakslagen anger. Istället för att ge vägledning har myndigheten tagit fram ett dokument som snarare vilseleder och fördunklar. Det är en uppfattning som framförs både explicit och mellan raderna av flera instanser. Snusbolaget påpekade också i sitt yttrande att förslagets konsekvensutredning innehåller både brister och felaktigheter.
Omfattande kritik
En genomgång av yttranden visar att flera näringslivsaktörer lyfter fram diskriminering av e-handelsbutiker i förhållande till fysiska butiker som ett inslag som varken motiveras eller följer av lagen. Det anses som principiellt allvarligt när det kommer från en myndighet som har i uppdrag att driva frågor gällande alla och envars rätt inför lagen. Svensk Handel påpekar att det är olämpligt att de allmänna råden går längre än vad lagen statuerar och dessutom frångår de beslut som tagits i Sveriges riksdag.Näringslivets regelnämnd (NNR) är inne på samma linje och menar att förslaget behöver kompletteras när det gäller marknadsföring av tobak i webbutiker. Ståndpunkten är att regelverk bör vara konkurrensneutrala och gälla lika för alla företag i Sverige. Det är även aspekter som ligger bakom det resonemang som Kommerskollegium för kring anmälningsplikt i enlighet med villkor för e-tjänster och även tjänster på den inre marknaden. Livsmedelsföretagen menar att som råden nu är utformade ges intrycket att regelverket har skärpts, vilket inte är fallet. Sådana brister, omotiverade begreppsdefinitioner och direkta felaktigheter är synpunkter som flera instanser tar upp. De allmänna råden skulle vinna på att vara lättlästa och tydliga, menar igen Livsmedelsföretagen liksom Snusbolaget.
Fördunklar istället för att vägleda
Även Sveriges Annonsörer framför synpunkten att det finns uppenbara svårigheter när de allmänna råden inte speglar rättsläget på ett korrekt sätt. Det ses som kontraproduktivt att ta fram mer långtgående krav och snävare restriktioner jämfört med vad gällande rätt föreskriver. Det är inte heller tydligt vad som är lagens definition och myndighetens egen tolkning i sammanhanget. Genom att Konsumentverkets rekommendationer avviker från vad lagen säger finns det en risk att de hamnar i konflikt med domstolsutslag. Svensk Bensinhandel understryker att den nya tobakslagen inte innehåller några skärpta regler vad gäller marknadsföring av snus. Det finns därför inga skäl för de nya allmänna råden att göra ytterligare inskränkningar i sina bedömningar. En annan aspekt som väcker reaktioner är det faktum att utkastet inte följer lagtexten när det gäller skärpta regler för rökning men inte för snus. Ingenting av detta ges utrymme i de allmänna råden, vilket även Snusbolaget tog upp i sitt yttrande. Genom att bortse ifrån de relativa hälsorisker som olika tobaksvaror medför missar rekommendationerna en dimension av måttfullhetsbedömning som bland annat tidigare Marknadsdomstolen tagit fasta på. Svensk Handel påminner här om vikten av noggranna konsekvensanalyser när föreskrifter uppdateras.
Snusbolaget konstaterar i sitt yttrande att förslaget till allmänna råd inte återspeglar rättsläget och att Konsumentverket inte har bemyndigats att meddela bindande föreskrifter. Dessutom anges som skäl till att uppdatera råden en anpassning till såväl tobakslagen som tillkommen rättspraxis på området. Men det är just en sådan anpassning som inte görs i detta fallet; varken till den nya tobakslagen eller till rättspraxis, vilket fallet i Marknadsdomstolen från år 2014 visar.
Vidare påpekar Snusbolaget att det inte tydligt framgår vad som är Konsumentverkets utformade allmänna råd och vad som utgör återgiven lagtext. Ett sådant exempel visar sig i det inledande avsnittet med definitioner, till exempel av vad som avses med försäljningsställe, där Konsumentverket inför en egen definition, vilket för med sig en avvikelse och inskränkning av lagstiftningen som också framstår som oproportionerlig och utan befogenhet.
Anmälningsplikt för nya tekniska föreskrifter
Genom att Konsumentverkets förslag utgör nya strängare krav i förhållande till vad lagen säger anser Kommerskollegium att det ska anmälas som teknisk föreskrift. Huvudregeln säger att alla förslag till nationella föreskrifter måste anmälas till kommissionen. Det gäller även för förslag som reglerar e-tjänster vilket är fallet med Konsumentverkets allmänna råd om marknadsföring av tobaksvaror till konsumenter.
Kommerskollegium är myndigheten för EU:s inre marknad och Sveriges handelspolitik. Den har i uppgift att föra vidare anmälan till EU-kommissionen, när nya bindande föreskrifter införs på nationell nivå. Kollegiet påminner i sitt yttrande om att myndigheter ska anmäla när nya tekniska föreskrifter föreslås (enligt förordningen 1994:2029). Även tjänstedirektivet, det vill säga om tjänster på den inre marknaden (2009:1078) berörs i sammanhanget.
Tekniska föreskrifter som inte är anmälda till kommissionen förlorar sin rättsverkan och kan inte tillämpas. Därför måste Konsumentverket fatta beslut om den ska gå vidare med förslaget genom att göra en anmälan till Kommerskollegium som i sin tur för anmäler till kommissionen. Men även regeringen behöver anmäla alla lagar och förordningar som innehåller tekniska föreskrifter till kollegiet.
Det vägval som Konsumentverket nu tycks stå inför är att antingen ta till sig av de kritiska synpunkter som framförts och komplettera uppdateringen i väsentligt delar eller att inleda den anmälningsprocedur som Kommerskollegium rekommenderar myndigheten.
